This report relate a concept study that consider a number of different proposals to improve the overcharging system in BAE Systems Ha?gglunds tracked vehicle series BvS10, to maintain sealevel power at extreme altitude.At high altitude the power losses beacuase of the air density that decreases, which results in less fuel can be burned. The decreasing of air density also gives rise to fatigue failure of the turbocharger unless power is reduced.The proposals shall be as required by BAE Systems Ha?gglunds economically sustainable and defensible from a packing perspective. That means the selected solution must have a reasonable price tag and at the same time a minimal impact on adjacent components.The basis for this thesis is based on benchmarking of both the auto industry as the flight industry, to find inspiration and tips for improvement.Some of the concepts have after gathering facts and calculations been excluded while other solutions has been considered as workable and thus interesting for BAE Systems Ha?gglunds.Initially the current turbochargingsystem was analyzed in order to determine the starting point and thus be able to fix the current problems surrounding high altitude driving.

Mathias Frohm och Tobias Södergren har skrivit ett fördjupningsarbete om möjligheterna att förverka fordon enligt TBL 7§. Arbetet går igenom lagstiftningen, propositionerna och praxis..

Denna rapport jämför två nätverksarkitekturer för artificiella neurala nätverk vars uppgift är att realisera ett styrsystem för ett fordon som det även skall lära sig att styra. Jämförelsen bygger på utförda experiment där de båda nätverken fick lära sig att styra ett fordon längs en slumpgenererad väg. Båda nätverken bygger på belöningsbaserad inlärning för att lära sig lösa uppgiften.Resultatet av utvärderingen visar både att nätverken inte hade några problem med att lära sig att styra fordonet och att de inte krävde lång tid för att kunna lära sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att någon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmåga hos de båda nätverksarkitekturerna..

Detta examensarbete behandlar den utredning och projektering som jag gjort över en uppställningsplats på Haraholmen som Piteå Hamn befogar över och valt att kalla ?Plan 12?. Min utredning sträcker sig till att undersöka vilka fordon och ekipage som ska verka på denna plan, ge förslag på ett antal olika överbyggnader och projektera fram ritningar med höjdsättning över planen tillsammans med diken, vattenavrinning och anslutningsvägar..

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE där prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den reflekterande texten inleds med en inledning där det framgår hur och varför jag valde examensarbete följt av problemställning och mål. Vidare redogörs vilka begränsningar och avgränsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket består av och arbetsprocessen bakom det hela.

Under de senaste åren har e-underhåll väckt ökat intresse. Det är en underhållshantering där exempelvis ett fordon hanteras och övervakas över internet. Inom detta område finns det olika tekniker. En sådan teknik som vuxit fram under de senaste åren är ?remote diagnostic system? eller fjärrdiagnostiska system.

I detta examensarbete har ett system för navigering och styrning av ett autonomt fordon implementerats. Syftet med detta arbete är att vidareutveckla fordonet som ska användas vid utvärdering av banplaneringsalgoritmer och studier av andra autonomifunktioner. Med hjälp av olika sensormodeller och sensorkonfigurationer går det även att utvärdera olika strategier för navigering. Arbetet har utförts utgående från en given plattform där fordonet endast använder sig av enkla ultraljudssensorer samt pulsgivare på hjulen för att mäta förflyttningar. Fordonet kan även autonomt navigera samt följa en enklare given bana i en känd omgivning.

När man på BAE Systems Hägglunds AB konstruerar en ny stol till ett fordon så har man tidigare individanpassat stolarna utefter dess position. Målet med detta examensarbete var, istället för att individanpassa en stol, konstruera en stol som går att använda på flera positioner i flera fordon. Ursprungstanken var att konstruera en stol som skulle fungera att användas i tre stycken Hägglundsfordon, Armadillo, Bvs10 och Cv90, där stolen skulle fungera på förarplats i Cv90 och Bvs10 samt som chef- och skyttestol i Armadillo och Cv90. Eftersom Hägglunds tillverkar fordon med inriktning mot försvarsindustrin medför det att stolarna sitter i fordon som idag används i krigsdrabbade områden världen över. Detta bidrar i sin tur att kraven på stolarna blir mycket höga.

Bakhjulsstyrning av fordon är en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom ämnet bakhjulsstyrning är väldigt detaljerade och snäva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet är att utifrån litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkällans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har på styrningens placering. Samt vilka förväntade egenskaper en farkost får med icke konventionell styrning. Med hjälp av en simulering i MATLAB är syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellängd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jämfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet från intervjuerna och litteraturen visar att drivkällans placering nära rodret är väldigt viktig för fartygs styrningsförmåga.

Sekretessbelagd.

Precer Group har en patenterad teknologi för förbränning av fasta bränslen, till exempel pellets eller metallbränslen. Tekniken är användbar till bland annat fordon och nu är deras vision är att skapa en ny typ av miljövänligt och bränslesnålt fordon som drivs av fast bränsle. Det kommer att vara ett lättviktsfordon med seriehybriddrivlina. Drivlinan till fordonet kommer att bestå av Precers förbränningsenhet, en värmemotor, generator, batteri, motor controller och en eller flera elmotorer med tillhörande kraftelektronik.Vi har gjort en studie på vilka typer av elmotorer som kan användas för fordonsdrift och jämfört olika lösningar på vilka motorer och controllers som kan passa till fordonet Precer Group kommer att tillverka. Vi har också gjort en bedömning om det kan vara användbart med regenerativ bromsning i fordonet och på vilka sätt tekniken kan implementeras.Den generator vi anser lämpligast till värmemotorn är en borstlös DC-generator då den har hög toppverkningsgrad och en passande karaktäristik för att användas till värmemotorn.

Polisen använder i stor utsträckning fordon som en del av sitt arbete. Fordonet är inte bara ett transportmedel, det är ett arbetsverktyg och inte minst en arbetsplats. Under övningar med utryckningsfordon upplevde vi det svårt att sitta bekvämt och ergonomiskt riktigt i de bilstolar som fordonen är utrustade med. Bilbältet stod även för ett problemområde i sig. Vi stötte på en potentiell säkerhetsrisk under våra empiriska försök vid Polisutbildningen i Umeå.

I takt med att utvecklingen i fordon går framåt i rasande fart finns risken att man med ökadutvecklingshastighet börjar glömma viktiga delar i användbarhet och kanske till och med missardet ursprungliga målet. Detta kan bli ett problem när man ska utveckla ett grafisktanvändargränssnitt för fordon och missar viktiga tester för att undersöka människors kognitivaförmåga för nya system.Genom att göra användartester i ett tidigt stadium kan man mycket tidigt få veta om man hartagit fram rätt produkt för målen.Problem med att göra tester i ett tidigt stadium är att mycket kapital måste sättas in för att skaffadyra programvaror som öppnar för möjligheten att göra tillräckligt trovärdiga tester förtestpersonerna. Det är alltid fördelaktigt att utföra tester som liknar den färdiga produkten så närasom möjligt för att kunna ge ett optimalt resultat.Detta projekt löste stora delar av problemet genom att med ett praktiskt verktyg som utveckladeskunna, med mycket låga kostnader simulera avancerade, skräddarsydda, grafiskaanvändargränssnitt. Dessa gränssnitt ska sedan vara helt kompatibla med de fordon och hårdvarasom spelar roll i den färdiga produkten. Verktyget har utvecklats med mycket fokus påanvändbarhet där man vid användning endast behöver lägga ner väldigt lite tid på att förberedaverktyget.

Ett fordon som använts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man använder för att ta ett beslag av ett fordon är 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det är flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast är olovlig körning och rattfylleri. Problemställningen när man skall använda TBL 7§ i dag är att praxis skiljer sig runt om i Sverige på de olika myndigheterna. Särskilt värde på fordonet och antalet tillfällen som gärningsmannen ska ha begått ett brott, enligt TBL, skiljer sig.

Syftet med studien är att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i användandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvärdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strävan att informera och väcka ett intresse av tekniken som hjälpmedel i undervisningen har också legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att använda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön är att studenterna kan lära sig hur det är att köra ett stort fordon, möjlighet finns likaså att öva på oförutsedda kritiska händelser.